Tretåig hackspett, Picoides tridactylus
- Fridlyst enligt 4§ i Artskyddsförordningen.
- Rödlistad som nära hotad (NT) men har minskat så mycket att den ligger nära sårbar (VU) till nästa bedömning.
- Upptagen i bilaga 1 i Fågeldirektivet och i Bernkonvetionens bilaga II.
- Typisk art (gäller Natura 2000) i Fjällbjörkskog, Taiga, Skogsbevuxen myr, Landhöjningsskog.
- Prioriterad art i skogsvårdslagen
Projekt tretåig hackspett östra Norrbotten
Vi ser hela tiden hur viktiga naturskogsområden avverkningsanmälts, hur landskapet fragmenteras och naturskogens arter blir mer och mer sällsynta. Något som är svårt att motverka enbart med ideella krafter. Därför bestämde vi oss för att dra igång ett projekt fokuserat på att inventera den tretåiga hackspetten vars livsmiljöer oftast har mycket höga naturvärden.
Vi vill genom att inventera tretåig hackspett inom de områden som är aktuella i BirdLifes habitatmodell för tretåig hackspett bidra till att bromsa minskningen av, och möjligheten att bevara naturskogar i Östra Norrbotten och då också skydda den tretåiga hackspetten och dess livsmiljöer. I vårt projekt kommer vi inventera förekomsten av både tretåig hacksett och övriga naturvärden inom habitat i Överkalix, Övertorneå, Pajal och Kiruna kommuner. Vi kommer rikta in oss på de områden som har mindre andel skyddad skog. I Överkalix kommun har endast 2,9%, Övertorneå, 3,1%, Pajala 5,1% och i Kiruna 26,4% av kommunens yta ett strikt skydd ( siffrorna är inte bara skogsmark). Siffror som i alla fall utom Kirunas ligger mycket långt under de mål Sverige förbundit sig enligt Kunming- Montreal ramverket på 30%.
Hoppas ni vill följa vårt arbete och lära er mer om en spännande art och dess livsförutsättningar!
Följ gärna projektet på @p.tridactylus på Instagram.
Om oss som driver projektet
Marie Karlsson är konstnär, slöjdare och naturvärdesinventerare från Kalix som brinner för de sista naturskogarna.
”Jag har alltid älskat att vara ute i skog och mark och har den stora turen att få ha det som en del av mitt yrke idag.
Jag är själv skogsägare som brukar hela mitt skogsinnehav med hyggesfria metoder. Jag tror på att alla kvarvarande naturskogar med höga naturvärden bör skyddas med långsiktiga skydd och markägarna får ersättning från staten. Nu finns det inte ens kvar tillräckligt med gamla skogar med höga naturvärden för att nå upp till de nivåer Sverige förbundit sig att skydda…
Jag tycket att skogsbruket behöver förändras i grunden så att det blir långsiktigt hållbart både för den biologiska mångfalden, för klimatet och hela mänsklighetens existens. Genom att gå över till naturnära skogsbruk och förändra våra konsumtionsmönster i grunden så det trä och papper vi väl använder bara används till långlivade, väl genomtänkta produkter.
Jag anser att den tretåiga hackspetten är en mycket viktig art då dess livsmiljöer oftast har väldigt höga naturvärden även i övrigt. Den är dessutom en väldigt trevlig fågel att stöta på då den oftast är nyfiken och ganska orädd.”
Cecilia Lundin, friluftsmänniska som älskar att vara ute i skog och mark så mycket det bara går.
“Jag vill främst verka för att hela mänskligheten får en djupare och närmare relation med naturen. Att stå upp för alla de varelser som inte har en egen röst är viktigt för mig. Jag är naturvärdesinventerare och påtalar naturvärden i många olika sammanhang. Det är mitt sätt att ge tillbaka till markerna som ger mig så mycket livsglädje. Utöver mitt engagemang för skydd av de kvarvarande naturskogarna så känns skiftet till en annan typ av skogsbruk helt avgörande. Därför verkar jag ständigt i sammanhang där det går att påverka och skapa förutsättningar för ett mångbruk av våra skogar. Jag har större delen av mitt yrkesliv verkat som naturvägledare och entreprenör. Att hitta på nya projekt och att genomföra nya idéer är något det roligaste jag vet.”
Fakta tretåig hackspett
Tretåig hackspett är ca 21,5–24 centimeter lång, är svartvit och vuxna hanar har gul hjässa och längre näbb än honan. Både det svenska namnet och det vetenskapliga namnet tridactylus, som betyder ”tre tår”, har den fått för att den har just tre tår.
Arten lever i taigamiljöer med rikligt med döende och döda träd. Främst i granskog men även i blandskogar och fjällbjörkskog.I områden med bra tillgång på föda klarar sig arten sommartid med några tiotals hektar men på vintern utnyttjar den betydligt större områden för att hitta mat, troligen i flera hundra hektar.
Honor söker oftast mat högre upp i träden än hannarna. Den tretåig hackspetten är vanligast i grannaturskogar, där den framför allt vintertid äter larver och vuxna individer av flera arter barkborrar som lever under framför allt granens bark. Men även tall, björk och andra trädslag nyttjas vid sök efter mat. Även spindlar, larver och puppor av långhorningar är viktig föda året runt.
Ett rätt säkert tecken på närvaro av tretåig hackspett är de nästan helt avskalade granstammar man ser i skogen vintertid.
Ett mycket bra tecken på att tretåig hackspett häckar i ett område är förekomsten av ringhack, främst på gran och tall. Ringarna består av täta hack i cirklar kring stammarna som man tror utnyttjas tidigt på våren för att dricka av trädens sav.
Vid undersökningar av tillgången på stående död ved med kvarsittande bark i svenska och schweiziska revir visades att mängden måste överstiga 10–15 m3/ha eller cirka 5 % av den stående biomassan inom en areal av cirka 100 ha för att vara ett lämpligt område för arten.
Boet hackas ut i främst gran men ibland även i tall, björk eller asp. Arten är den enda hackspett som brukar bygga sina bon i gran och då oftast i rötskadade granar med mjuk ved. Bonas höjd ligger mellan 1–10 m men oftast lägre än andra hackspettar.
Honan lägger 3–5 helvita ägg från mitten av maj till slutet av juni. Båda könen hjälps åt att ruva i de knappt två veckor som krävs för att äggen ska kläckas. Ungarna matas sedan främst med långhorningslarver och spindlar, som båda föräldrarna samlar inom ett par hundra meters radie från boplatsen. Ungfåglarna är beroende av föräldrarna mellan 1 till 3 månader. Vanligen häckar arten endast en gång per år.
Tretåig hackspett är en stannfågel som i varierande omfattning stryker omkring under höst och vinter och då också kan förekomma utanför det normala utbredningsområdet.
Omformningen av naturskogar till kulturskogar innebär att arten missgynnas mycket starkt.
Arten är idag rödlistad son nära hotad (NT). Minskningstakten har uppgått till ca 29% under de senaste 15 åren enligt rödlistebedömningen och takten på minskningen ligger nära gränsen för sårbar (VU).
Skogslandskapet har blivit för städat, med för liten andel död ved och för tretåiga hackspetten så viktiga naturskogsmiljöer (som olikåldriga bestånd med hög andel döda och döende träd, vindfällen, insektsangripen skog, brandfält, sumpskog med hög självgallring osv.) har inom stora områden blivit för små och sällsynta för att kunna upprätthålla långsiktigt stabila stammar av arten.
Den tretåiga hackspetten har i dagsläget de starkaste bestånden i den fjällnära skogen där skogen tillstörsta delen är äldre än 80 år, skogar som dessutom ofta är olikåldriga. Skogsbrukets expansion, så väl som andra former av exploateringar i äldre grannaturskogar i områden ovan skogsodlingsgränsen är starkt negativa för arten.
Trots en relativt begränsade kunskapen om artens ekologi i Sverige är den mest angelägna åtgärden för att främja arten att betydligt större andel av skogslandskapet undantas från storskaligt skogsbruk. Eftersom arten är anpassad till miljöer med massförekomst av vedlevande skalbaggar kan det dessutom krävas att man sparar barkborredödad skog i betydligt större utsträckning än som tillåts i dagsläget. Också sumpskogar av olika slag bör sparas i större utsträckning än idag liksom rasbranter, raviner och platåberg (tekniska impediment) som helt ska undantas från skogsbruk.
En ökning av antalet naturreservat i norra Sverige skulle antagligen också vara positivt för arten. Det finns ett stort behov av bättre landskapsplanering där man aktivt nyskapar lämpliga områden för arten genom att spara delar av bestånd och landskap och lämna dessa för fri utveckling.
Att utföra undersökningar av förekomsten av tretåig hackspett i brukad och obrukad skog är viktigt. Sådana studier borde bland annat undersöka artens arealkrav under vintern, då detta med all säkerhet är en svår period i artens livscykel.
Källa: artfakta.se, wikipedia.se.